Många namn har vår Herre, Skaparen, som låter regn och stormar spela i den himmelska orkestern med solens värme och nattens stjärneglimmer. 
Växternas blomklasar och djurens spejande blickar är vidöppna för musiken. 
Kanske är människan, du den älskade, den vars uppgift är här på jorden att tolka i ord den sången som klingar i minsta atom: "Tack för livet, tack för skönheten och kraften som räcks oss här i tiden." 
Ja, tack för att Du, Allgode Fader, också iordningställer en ny himmel och en ny jord när denna värld går mot sitt slut.

Likt sand som hopat sig och ej kan räknas,

likt havens djup som ej kan ses och mätas,

är Herrens nåd för den som tror och vågar.

Den mening ger och mål.

Var morgon den min skål till brädden rågar.

sv ps 493:2